Etik i shamanskt arbete

Det existerar ingen gemensam etisk kodex hos shamanska utövare som hos andra professionellt hjälpande yrken. Man behöver utforma sin egen, särskilt om man vänder sig utåt till andra i det shamanska utövandet. Och det borde intressera de flesta som vill vara seriösa, då det existerar ett uppenbart samband mellan efterlevd etik och lyckade resultat i den vanliga verkligheten. Här sammanfattas vår etik och uppdateras allteftersom. 

Alltid ett eget ansvar oavsett verklighet

Det som som ofta anses vara etiskt i den vanliga fysiska verkligheten gäller också i den icke ordinära verkligheten (andevärlden): vi samarbetar inte med vem som helst bara för att det är en ande, vi låter inte någon annan tala om för oss vad vi "vill" eller låter någon ställa konstiga orimliga krav och ultimatum bara för att det är en ande o.s.v. Man har alltid ett eget ansvar.
De andar som är genuint helande, medkännande och icke-etnocentriska värnar om detta och respekterar den personliga integriteten fullt ut. Det innebär ofta att man aktivt själv behöver be andarna om hjälp och specificera med vad för att få hjälp.

Andras medgivande och godkännande

Vi utför inte shamanskt arbete för andra icke tillfrågade individer. Detta gäller även vid större arbeten som miljökatastrofer, krisdrabbade landsområden e.t.c. Inte ens syften som att "det ska bli bra för alla" duger, eftersom det handlar om att respektera den personliga integriteten. Överträds den gränsen så sysslar man med svart magi och inget annat. Det är dock inte omöjligt att arbeta shamanskt vid katastrofer e.t.c. men det kräver erfarenhet och att man använder syften som inte inkluderar icke tillfrågade individer. Nedan publicerar jag med tillåtelse nedan en del av en träffdeltagares utforskande resa på detta ämne, som kan vara intressant även för andra att ta del av:

Min fråga handlade om huruvida man kan utöva helande utan att först tillfråga den som man vill hjälpa. Resan gick till någonstans i undervärlden och vi kom fram till en ö som fanns mitt i en helsvart flod. Jag fick en uppfattning om att platsen jag var på var mycket farlig och hade med döden att göra och att utan mina andehjälpare hade jag gått under där. Floden rann långsamt runt och förbi ön. På ön fanns ett gammalt träd. Jag ställde min fråga och fick se en bild framför mig. Om objektet för healing var i mitten av mitt fokus så läckte det energi åt sidorna. De såg ut som korta orange "vågor" som transplanterades genom luften och utåt från mig. De påverkade allt och alla på sin väg och healingen hade effekter på andra/annat som blev helt oförutsägbart. Genom energin som läckte med oförutsedd påverkan på andra/annat så kunde jag alltså oavsiktligt påverka andra varelses öden som det inte är meningen att jag ska göra. Healingen kunde ha negativa effekter för många andra i flera led även om intentionen var god från början. 
Jag frågade också om konsekvensen för mig själv om jag utövar helande utan att tillfråga den jag vill hjälpa. Då fick jag se en svart fläck på min höger fotrygg. För varje gång jag utövade helande utan att tillfråga växte fläcken och spred sig som sjukdom i kroppen. Högmod och tron att jag vet vad som är bäst för andra är några egenskaper som till slut förpestar en och ens själ. 

Respekt för urfolks traditioner

Shamanismen världen över har både lika, snarlika och olika drag. Utöver de lika eller snarlika dragen så kan det skilja sig stort mellan olika kulturer vad gäller traditioner, ceremonier och attribut. Med "kulturell appropriering" menas när någon från en majoritetskultur anammar ett kulturellt särdrag från en minoritetskultur, ofta utan att ha någon djupare förståelse för innebörden. Inom shamanismen så skulle det t.ex kunna handla om att härma kulturspecifika ceremonier och attribut eller att kalla sig själv för "shaman". Därför håller vi oss i det shamanska arbetet till sätt och sammanhang som ingår i det allmänmänskliga andliga arvet utan fokus på någon särskild kultur. 

Att ta betalt eller ej

På platser världen över där shamanen till synes inte tar betalt råder en outtalad koncensus om att alla tar hand om varandra och att hjälp ges till den som behöver, i ett slutet kretslopp. Vi kan ha en den av den funktionen här i väst idag också men mycket av det har gått förlorat i.o.m industrialiseringen. Där skapas andra sätt, t.ex tjänster och pengar som utbytessystem. Det blir obalanserat att hävda att man inte ska behöva betala för något bara för att man inte gör det på vissa andra platser i världen där andra ekonomiska system och utbytesbalanser istället råder. Man kan fråga sig hur "rätt" det är att använda någon annans tid, fokus och engagemang utan att vilja ge något tillbaka? Även folk som arbetar andligt behöver mat på bordet och tak över huvudet. 

Huvudsaken är att pengar inte utgör den huvudsakliga drivkraften hos den som erbjuder de shamanska tjänsterna och/eller att behandlingar, kurser e.t.c är orimligt och hutlöst dyra. Det är också viktigt att oavsett om någon tar betalt i form av mat, andra utbyten eller pengar så ska detta tydligt förmedlas och kommuniceras på förhand, så att alla har en rimlig chans att avgöra om det är något som man vill gå med på eller inte. 

Shamanism, modern medicin & vetenskap

Det finns ingen motsättning mellan shamanism, shamanskt helande och andra metoder för hälsa och läkande. Som klient uppmuntras man att ta den hjälp man behöver vid behov och att ha respekt för vetenskap och olika professioner. 

Texten bearbetas och uppdateras.